m2 - din mäklare i Haga
Haga
Stadsdelen Haga ligger som en väl avgränsad enhet väster om Göteborgs city, alldeles utanför vallgravsstråket.
Det är Göteborgs första förstad och arbetarstadsdel.
De äldsta delarna tillkom vid 1600-talets mitt och låg intill Skansbergets fot. Efter hand har stadsdelen utvidgats och förtätats. Den nuvarande bebyggelsen består av trähus, landshövdingehus och stenhus. Genom sin ålder, sina speciella funktioner och sin särpräglade bebyggelse är Haga-miljön unik både inom Göteborg och riket som helhet.
Historia
Göteborg anlades som en befäst handelsstad 1621. Redan på 1640-talet fanns inte mer tomtmark att fördela inom att anlägga en förstad. 1640 började Haga byggas. Stadsplan fastställdes 1660, men det är inte känt hur den var utformad. Haga låg mellan stadens murar och det befästa Skansberget. Av militära skäl bestämdes därför att när kronan behövde marken eller vid krigsfara skulle husen avröjas. Denna bestämmelse tillämpades bl.a. på 1690-talet när kaponjären byggdes. 34 gårdar revs då trots hagabornas protester.
I Haga bosatte sig framför allt personer som hade yrken med anknytning till älven och hamnen, men här bodde också annat ”arbetsfolk”. På 1600-talet hade Haga omkring 200 invånare. Eftersom bebyggelsen under den första tiden måste anpassas till de militära kraven gjordes den mycket enkel och provisorisk.
Under 1700-talet då de militära kraven minskade blev bebyggelsen mer permanent. När Göteborgs befästningar revs vid 1800-talets början kunde Haga utvidgas mot norr och på det område där kaponjären legat. På 1820-talet började man bebygga nordöstra delen av Haga. Befolkningen ökade från ca 1000 till ca 3 000. Bl.a. bosatte sig många järnbärare här sedan stadens järnvåg ”arbetsfolk” men det förekom också att stadens borgare hade sommarhus här. Från denna epok är bl.a. enstaka bostadshus,fattigfriskolan och husarkasernen bevarade – t.e.x. ”Hagas äldsta hus”, det gamla trähuset på Bergsgatan 19. Arbetare i staden ökade snabbt och många bosatte sig i Haga, som blev den första utpräglade arbetarstadsdelen. Bostadsbristen blev ett stort problem. Bebyggelsen i Haga blev nu mer stadsmässig. De små timmerhusen ersattes med hyreshus i 2-3 våningar. Husen var inte längre men enstaka mer påkostade stenhus förekom också. sociala inrättningar bl.a. en kyrka, ny skola, badhus och arbetarföreningens hus med samlingslokaler.
Perioden 1880-1920 var Haga en mycket tättbefolkad arbetarstadsdel full av aktivitet. Här fanns mängder med butiker och hantverkare. Arbetarrörelsen, frikyrkorna och Skanstorget med torghandel och möten av olika slag var de stora träffpunkterna.
På 1920-talet var Haga helt utbyggt. Bara några få nya byggnader uppfördes under perioden 1920-60. På 1930-talet började stadens planerare att på allvar diskutera Hagas sanering.
1962 upprättades ett saneringsprogram som omfattade större delen av Göteborgs arbetarbebyggelse från tiden före 1920. Stadsdelen Haga ingick i programmet. Som en första etapp i Hagas sanering genomfördes rivningar. 1960-72 revs omkring 1/5 av bebyggelsen. Många butiker ca 3 000.
1973-77 dämpades rivningstakten. Vissa av de kommunalt ägda husen rustades upp utvändigt och målades. Några av de andra husen målades av de boende själva.
1978-79 revs ytterligare 15-20 hus. Ombyggnad startades i Dicksonska Stiftelsens hus och projektering för nybyggnad i kvarteret Artilleristen påbörjades. Samtidigt föreslog länsstyrelsen att ett 60-tal hus skulle förklaras som byggnadsminnen, dvs. ges lagligt skydd.
Text och bildkälla: Hagas historia från brf Herbert i Göteborg
Kontakta din mäklare
